Tidigare i min blogg inlägg har jag blivit påhoppad om att den "svenska avundsjukan" inte skulle finnas. I en artikel i Svd idag så tror jag bestämt att motsatsen bevisats. Dom fick sänka lönen för en anställd på en skola när den övriga personalen fick vetskap om vad denne tjänade. Detta är så typsikt svenskt att inte kunna unna någon annan något. Varför blir många svenskar så avunda när någon råkar ha något som dom inte har? Att det ska va så svårt att istället bli glad över att något fått en bra lön?
För övrigt sitter jag just nu och är jävligt irreterad själv på rörmokare. Det är tre veckor sen jag gjorde första samtalet om att jag ville ha hjälp med att färdigställa vår ena toalett. När jag väntat två veckor på att den första firman skulle dyka upp så tröttnade jag och ringde en annan firma. Han skulle ringa tillbaka senare den eftermiddagen. Kan säga att det gått sju eftermiddagar och han har inte ringt än.
SKA DET VA SÅ JÄVLA SVÅRT ATT FÅ VATTEN INKOPPLAT PÅ ETT SKITHUS...
måndag 1 oktober 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
9 kommentarer:
Det handlar inte så mycket om avund utan mer om en korkad rektor som inte kunde matte på mellanstadienivå.
Nej Fredric jag tror att Surtanten slog huvudet på spiken, åtminstone vad det gäller kollegerna. Rektorn kanske hade helt andra orsaker att ge en assistent förhållandevis hög lön.
Anonym: du menar för att de ligger med varandra? :)
Lika lön för lika arbete, jobbar man bara halvtid ska man bara ha halva lönen.... hur enkelt som helst, det handlar inte om avundsjuka eller jantelags mentalitet utan bara om sunt förnuft. Dra inte någon slags parallell att detta skulle vara något typiskt svenskt att vara avundsjuk för att någon får bra betalt. Vad skulle du tycka surtant om någon spoling kommer till ditt jobb utan erfarenhet och fick mer betalt än du... du skulle stå längst fram på barikaden och skrika dig blå av avundsjuka..... så det så... / david
Står inget om hurvida denna nya anställde jobbade hårdare än de heltidsanställda. Själv tycker jag att lönesättningen skall vara inviduell så att den som jobbar hårt och tar mycket ansvar verkligen får mer betalt. Om alla har samma lön (som tex på sjukhus) så drar många benen efter sig och ett fåtal jobbar så att de blir utbrända. Har man som anställd inga ambitioner att jobba och ta ansvar så skall detta också ses i lönekuvertet med en mindre lön. Gissa varför det är så viktigt att ha rätt anställda idag när organisationerna är hårt slimade, jo det räcker med 2-3 st latar sig så går resten av avdelningen under av utmattning och frustation samt att det påverkar arbetsmiljön. Om rätt folk fanns på våra arbetsplatsen som verkligen brann för sig yrke så skulle det se annorlunda ut...sann äro mina ord.
Tack för ordet.
...jag tycker det är ngt sorgligt att reaktionen blir sådan när en kollega lyckas få en högre lön. Själv anser jag att det gynnar alla om ngn lyckas bra...visar ju på att utrymmet finns och att man själv skall flytta fram positionerna nästa gång. Eller är detta måhända anledningen till att lärare tjänar skit? De håller kollektivt tillbaka utvecklingen?
tro mig jag fick vänta hela 7 veckor för elen och då ringde dom och sa att dom inte har tid på överskådlig tid..
Kan man få stå i kö frågade jag dumt för jag visste att alla i elektriker i våran stad är fullbokade..
Ja visst ska alla ha bra betalt, men när en lärare med 6 års kvalificerad utbildning ges ... 20.000 ungefär i min kommun, då försåtrjag att man blir sur om det dansar inen assitent och tjänar 29.000.
At man sen inte använder det för att höja sin lön, istället för att klanka ner på assitenten, det är ju trist. Kanske för att lärare är så indoktrinerade. Penarna är slut har man ju hört några gånger (OBS IRONI!!!!)
Vem vet, men jag kan inte läsa något om "assistentens" kompetens. Det var kanske en högutbildad inom ett attraktivt område som tillförde skolan kompetens som inte vanliga lärare kan bistå med. Det får inte vara så att de som kastat bort några år på en lärarhögskola skall se sig som bättre anställda än andra.
Jag har själv arbetat på kvinnoarbetsplatser och när chefen skulle sätta lön på tjejerna rangordnades de både utifrån vad arbetsplatsen förväntrade sig av dem och utifrån deras egen helt feminina rangordning (gift, barn, sambo, mannens jobb/lön/..., utbildning, ålder, ...) Sedan gällde det att sätta löner som inte avvek allt för mycket från någon av rangordningarna. Rättvist blev det inte, men gnället minimerades.
Skicka en kommentar