I en artikel i SvD kan man läsa om en familjer som gemensamt valt att skaffa barn. Eftersom att det rör sig om homosexuella par så fanns det från början en familj med pappor och en familj med mammor. Det har i och för sig ingen som helst betydelse. Men det som nu ställt till problem är att som i så många andra förhållanden så har det kommit till att mammorna har separerat och den icke biologiska mamman vill även hon ha boendet om barnet. Så det är alltså tre föräldrar i tre olika hem som vill ha barnet boende hos sig. Det känns lite som om att socialnämnden endast tar upp ärendet på bordet för att det just är homosexuella föräldrar och dom är rädda för att det hela ska klassas som diskreminering. För hade nu varit som så att det var en hetrosexuellt par som gått ifrån varandra och styvpappan i familjen gick till socialen och begärde boendet hade inte ens kommit på tal. Utan då hade han direkt fått gå där ifrån med svansen mellan benen efter att familjerådgivningen på socialen hävdat att han inte haft någon som helst rätt till barnet eftersom att han inte är barnets biologiska far.
Det här har inte med homosexualitet att göra men det känns som om dom använder sig av det för att komma vidrare i ärendet. Men det som det faktiskt handlar om är ett barn som ska tvingas bo i tre olika hem, man kan ju tycka två hem kan räcka. Jag har själv en dotter som åker mellan mig och sin pappa och det är slitsamt för barnen. Det blir liksom inget hem som är den fasta punkten och ska man då släpa in en tredje hem i bilden så blir det nog väldigt kluvet för barnet.
Dom här lagarna är till för barnens bästa, inte för färldrarna ska tillgodo se sina känslor och behov.
fredag 4 maj 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
16 kommentarer:
En del verkar gömma sig bakom en diskriminering för att tillgodose sina egna behov. Får man mothugg skriker man "diskriminering" och går till pressen med sina problem.
Skulle exempelvis en styvförälder som kommit in tidigt i ett barns liv där de biologiska föräldrarna separerat få umgängesrätt eller att barnet skulle få bo hos denne? Knappast. Då måste det också finnas en likhet inför lagen.
Bra skrivet. Även kommentar 1 håller jag med om.
Du har själv ett barn som åker mellan dej och pappan, och det är slitsamt för barnet tycker du. Jaha. Men om det är så slitsamt, varför låter ni inte barnet bo på ett ställe då ?
Gissningsvis - rätta mej gärna om jag har fel - har ni tänkt att ert barn mår bäst av att bo hos er båda.
Men på något vis vet du att just det här barnet i just den här situationen skulle klara att pendla mellan två föräldrar men inte tre. Lustigt att det är precis din egen personliga lösning som du vill använda som norm för alla andra människor i liknande situationer.
Jag antar att du är kristdemokrat?
Korrekturläs vad du skriver.
Surtanten, jag tror att dina texter, och därmed dina åsikter, skulle få större tyngd om du filade lite på språket. Korrekturläsning som nummer ett, stavningskontroll som nummer två och sedan lite kontroll av meningsuppbyggnaden rent allmänt som nummer tre. När man väljer att uttrycka sig skriftligt är det inte helt ointressant hur man klarar av det.
Sett från barnets synvinkel borde fallet tagits upp. Man måste ju väga att barnet förlorar en förälder mot att det får splittrad uppväxt med tre hem. Jag vet inte vilket alternativ som vore bäst? Beror kanske på hur närvarande "extramamman" var under barnets första år?
Scwhanhof: Det var nått åt det hållet jag tänkte...
hansg: tack
chrys:
Jag står inte över lagen eftersom att jag inte är mer än nån annan så alltså har jag ingen laglig rätt att bestämma ensam om vart min dotter ska bo. Där av två boende fast jag tyckte det var bättre med ett.
JAG vet inget specifikt om det här barnet i artikeln och det vet ite du heller. Och utav den information man fått så är alla tre föräldrarna i det här fallet likvärdiga och där av så har endast dom biologiska föräldrarna rätt till boendet enligt lag. Sen vad man tycker är en helt annan sak.
Jag är MODERAT. Du verkar anta väldigt mycket...
Per: Du tycks ju redan korrekturläst min text så då verkar det onödigt att jag gör det.
Stina: Om jag skriver så illa varför läser du? Tänk om nu fallet är så att jag har dyslexi, ska jag då inte få blogga för att det stör dig?
Har inet dyslexi men är slarvig och som idag harnn jag inte läsa igen om allt innan jag skulle börja jobba.
Johan: Varje fall är individuellt men dessvärre tror jag inte barnet har mycket att säga till om i det här fallet, inte styvmammam heller. Sen får man ju tänka lite på konsekvenserna av att ger frihet till styvfäldrar. Det kan bli en jävla massa onödiga och dyra vårdandstvister som enbart går ut på att hämnas den andra.
Kan inte ge nått bra svar på vad som vore bäst. Givetvis fortsätta hålal kontkaten med exmamman men kanske inte på daglig basis som föräldrarna.
Håller med den sura tanten =D lagen är lika för alles inga fördelar och undantag för att man är homsexuell det blir ju diskriminering åt andra hållet.
Och Stina vad löjligt att klaga på språket när du inte finner något annat att kritisera. Du förstår säkert vad surtant skriver ändå det är ingen stavningstävling hon sysslar med här. Tack och godnatt!
Jag gillar tanken med bloggar och tror att en som bloggar också vill bli läst. Jag tycker det är att visa dålig respekt för läsarna att inte ens orka korrekturläsa det man rafsar ned. Hoppet står då till innehållet, att det väger upp...
Men konkurrensen är stenhård och surtanten klarar den inte. Jag återkommer inte i alla fall, även om surtanten ligger med länk i Svd (i ett försök till lansering..)
För den delen känner jag flera dyslektiker och de kämpar mer än andra för att klara stavning och annat. Aldrig att de skulle publicera något som detta.
Stina; varför läser du sådant du lider av och måste tala om för hela världen hur du vill ha det? Det är verkligen trist att läsa så gnatiga kommentarer. Och varför ska varenda blogg vara perfekt, då inte ens tidningsartiklar och tv-programmen är helt korrekta? Inte heller klarar journalister och programmakare alltid av svenska språket? Länka till din egen förträffliga blogg så får vi alla ta del av hur det ska vara, då vi nu inte klarar av de krav du har! Eller, är det bara andra som bloggar och du som står för de smarta kommentarerna? Länka gärna till de skrivregler som finns för bloggar, så iallafall jag som själv bloggar kan få läsa hur det ska vara!
Stavning är A och O då man väljer att göra texter offentliga.
- För övrigt är "Surtantens" resonomang ogenomtänkta, ignorranta och det är uppenbart att hon saknar htb-kompetens.
Låt oss anta att båda mödrarna var delaktiga i beslutet att skaffa barn och har varit likvärdigt engagerade i barnets uppväxt, ekonomiskt och emotionellt. Att de sedan väljer att inte leva tillsammans lämnar den som inte var föderska ute i kylan trots likvärdigt mödraskap.
Tror knappast någon drar igång en vårdnadstvist för skojs skull.
Att barnet har en far är självklart, likaväl att han också får del i vårdnaden - men saknar relevans mödrarna mellan.
Pojken hade förmånen och priviligiet att växa upp med tre engagerande föräldrar och med statens brist på htb-kompetens miste han en av dem.
Vi har väl sett tillräckliga bevis i massmedia den senaste tiden på att biologiska föräldrar knappast är lika med barnets bästa.
Styvföräldrar har ingen naturlig umgängesrätt till barnefter en separation. En enkel grundregel i samhället som alla, även homos, kan rätta sig efter.
Hade styvmamman verkligen velat haft umgängesrätt till barnet skulle hon ha adopterat barnet.
Dom här lagarna utgår från barnets bästa och inte från självupptagna homosexuella.
Intressant. Du menar alltså att skilsmässobarn bara bör bo på ett ställe och lyckades inte övertyga domstolen om att det var bäst att din dotter bara borde bo hos exempelvis din f d partner. Det får du gärna berätta mera om.
N är de t gälle rva d man tyck er - til lskill nad frånva dlag en säg er - så ärde tmyck etrikt igt enann ansa k.
Nämligen huvudsaken, den vi håller på att diskutera. Även ett hönshuvud kan se att du inte rimligen samtidigt kan hävda BÅDE att lagen är perfekt och alltid garanterar barnens bästa OCH att lagen inte fungerade som den borde i just ditt fall.
Chrys:
Du skriver "Det får du gärna berätta mera om."
Varför vill du veta mer?
Och vem är du?
En styvmamma/andramamma som har varit med från innan barnet är fött får helt enkelt inte försvinna. Det vore ett stort svek mot barnet. Det är delvis annorlunda än en styvpappa som bara funnits med några år, även om det självklart alltid är önskvärt att kontakt hålls så länge inte en förälder/extraförälder/styvförälder är skadlig för barnet.
Surtant,
Jag vill veta mer därför att du tycker förbaskat mycket utan att veta ett smack och det förargar mej.
Du undrar vem jag är; ja det har inte ett dugg med saken att göra. Om det gör dej gladare kan vi säga att jag är en hundrafemtio kilo tung, bottenlöst elak kines som lärt sig svenska per korrespondens i Kanton. Vad som däremot kan betyda nånting är vad jag tycker.
Barn i skilsmässofamiljer brukar vilja behålla kontakten med både sin mamma och sin pappa. Om det inte finns starka skäl emot (misshandel, övergrepp &c) menar jag att det är bäst för barnen också. Under förutsättning att föräldrarna bor tillräckligt nära varandra tycker jag därför att delat boende är bäst; barnets pendlande uppvägs av att det får hålla kontakten med båda sina föräldrar.
Om nu i det här fallet tre personer har spelat en föräldraroll i ett barns liv tycker jag inte att man ska avpollettera den andra mamman utan vidare som du gör.
Slutligen: du hänvisar till lagen för att hävda att umgänge med den andra mamman inte rimligen kan vara förenligt med "barnets bästa":
"alla tre föräldrarna i det här fallet likvärdiga och där av så har endast dom biologiska föräldrarna rätt till boendet enligt lag."
"Dom här lagarna är till för barnens bästa, inte för färldrarna ska tillgodo se sina känslor och behov."
Men tänka sej, just i ditt fall ledde tydligen den ofelbara lagen inte riktigt till rätt resultat:
"jag [har] ingen laglig rätt att bestämma ensam om vart min dotter ska bo. Där av två boende fast jag tyckte det var bättre med ett."
Kort sagt: att ducka bakom lagtexten är ohederligt och fegt eftersom det på annat håll framgår att du inte menar vad du skriver.
Skicka en kommentar